KONSUMTION
Omgång 3
Ungdom
BAKGRUNDSFAKTA
- till dig som cirkelledare
Den här träffen handlar om konsumtion. Att konsumera hör idag till den västerländska livsstilen. Det sägs att konsumtionen håller den ekonomiska tillväxten uppe och att tillväxt behövs för att välfärden ska utvecklas positivt. Så går ofta resonemanget.
Corona-pandemin kullkastar detta, tillväxten sjunker och vi upplever en svår ekonomisk kris.
Samtidigt brukar det heta att ”nöden är uppfinningarnas moder”. Under Corona-pandemin har ansiktsmasker tillverkats av privatpersoner av sånt vi vanligtvis slänger. Ansiktsskydd har sytts av trosskydd. Sopsäckar har blivit skyddskläder. Listan kan göras lång.
Förr i tiden var det vanligare att kläder, möbler, mat och verktyg tillverkades i hemmen. Fordonen kunde ofta lagas av de som ägde dem, eller en tekniskt kunnig granne. Bytesekonomin var utbredd: Någon kunde slakta, någon bakade tunnbröd, någon var en fena på trädgårdsskötsel, en annan kunde svetsa. Och man bytte tjänster, hjälptes åt. Resurserna, tjänsterna, fanns nära och byttes mellan individerna.
​
​
​
​
​
Vårt samhälle ser inte ut så.
Några frågor du som cirkelledare bor fundera över innan träffen:
-
Om vi tar på Corona-glasögonen, ser vi nya möjligheter eller behov ur detta perspektiv?
-
Hur ser vi på att göra själv, lära nytt och producera eget.
Är det cirkulenter vi egentligen är? En cirkulent är en person som anser sig vara en användare i en pryls livscykel, inte ägare. Ser behov och funktion framför begär.
Läs mer på: www.forummiljosmart.se/nyheter/vem-ar-framtidens-konsument/
Titta även på filmen Borås Hållbar konsumtion, 4:31 min
En allt större del av människans klimatpåverkan kommer från vår konsumtion av prylar som kläder, skor, möbler och teknikprodukter. Vi måste minska våra ohållbara inköp och vår överkonsumtion. Dags för det tredje tillfället i denna cirkel och dagens tema som är Konsumtion. En allt större del av människans klimatpåverkan kommer från vår konsumtion av prylar som kläder, skor, möbler och teknikprodukter.
Vi måste minska våra ohållbara inköp och vår överkonsumtion. Det globala målet nr 12, Hållbar produktion och konsumtion, har av OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) identifierats som ett av de globala mål som Sverige har störst utmaningar att nå. Våra utsläpp av växthusgaser som beror på konsumtion är höga. En stor del av dessa utsläpp sker i andra länder genom produktion och transport av varor vi importerar.
Men inom det här området finns mycket kul att göra som ger direkt klimatnytta: andrahandsmarknaden växer explosionsartat och nya mötesplatser och tjänster uppstår kring byten av prylar och kläder. Börjar man leta finns en uppsjö av lättillgängliga tips och idéer.
Naturskyddsföreningen tipsar till exempel om att vi alla borde bli lite snålare:
"Låter det deppigt att snåla? Tvärtom, det är en lyckoinvestering. Forskning visar att människor som drar ned på överflödig konsumtion, efter att ha fått sina grundläggande behov tillfredsställda, känner sig lyckligare. Och just nu slösar den rika befolkningen så mycket med planetens resurser att vi riskerar klimatkaos.
Om nu myten om smålänningarna vore sann så är det dags att inspireras av deras sparsamhet. Så börja snåla. Med prylar. Med el. Med kläder du ändå blir less på nästa år. Med mat (vi svenskar slänger massor, istället för att äta upp den). Och bli lite lyckligare på köpet."
Hämtat från: www.naturskyddsforeningen.se/5-satt-att-klimatmaxa-dig-sjalv
Kolla in dessa länkar för mer fakta kring hållbar (och ohållbar) konsumtion:
1. Naturskyddsföreningen om Konsumtionsbaserade utsläpp
2. Om Prylar:
a) Världsnaturfonden om hållbar och ohållbar konsumtion
​
b) Konsumentverkets sida Hallå Konsument! - Alternativ till att köpa nytt
3. Om Kläder:
Den här filmen hjälper dig som ledare att kanske guida ungdomarna i samtal kring hur vi själva uppfattar oss i ett konsumtionsperspektiv. Det talas i filmen om:
​
-
Giftfria och hälsomedvetna
-
Livsförenklarna
-
Trendiga kreatörer
-
Teknikoptimisterna
-
Medvetna familjen
-
Unga aktivisterna
-
Inget av dessa, jag är...
​
Du väljer själv hur du använder det här perspektivet. Se det som en inspiration
och som en kunskapskälla som du möjligen vill lyfta fram om olika typer av
konsument-identiteter kommer upp i diskussionerna.
FÖRBERED INNAN
-
Fixa fikat! (Om ni ska ha fika).
-
Lägg ut spelplanen på bordet och placera Dagens symbol i mitten.
-
Ställ fram materiallådan.
-
Pennor och post-it/papperslappar tillgängliga.
DAGENS SPELOMGÅNG
-
Placera ut era spelpjäser på spelplanen
-
Skriv en lapp med dagens tema - KONSUMTION - och lägg ut på spelplanen.
1. CHECKA IN (10 min)
Syftet är att komma igång och starta på ett lekfullt sätt, utan prestige, där alla är på samma nivå. Incheckningen sätter igång en första tanke kring dagens tema.
Plocka en grej från materiallådan som får symbolisera den pryl du köpte senast. Lägg grejen bredvid din spelpjäs, dela laget runt.
Alternativt ....som får symbolisera en pryl som du inte kan leva utan.
2. VI TÄNKER TILLSAMMANS (ca 55 min)
Under temat konsumtion finns två spår, prylar och kläder. Du kan välja att lyfta ett av dem eller använda båda. Denna gång får film fungera som igångsättare för samtalet. De innehåller en hel del fakta förutom att de förhoppningsvis väcker en mängd tankar och känslor hos gruppen. Gör övningarna direkt efter filmerna. Observera att till övningen Vem har hållit i din tröja? behöver du som förberedelse ha tagit med en extra t-shirt, eller om ni löser det gången innan genom att bestämma att gruppen tar med egna t-shirtar.
Alla får i uppgift att skriva själva:
-
Gör en lista (på post-it) över saker som du inte skulle klara dig utan.
-
Försök att uppskatta hur många saker som du äger som inte står på listan. Skriv ner fem exempel.
Gör tillsammans:
Sätt ut era lappar på spelplanen, bredvid er spelpjäs. Berätta för varandra hur ni tänkt.
Reflektera:
Jämför, är det samma grejer som är livsnödvändiga för er eller skiljer det sig?
Finns det saker som någon av er helt kan klara sig utan, som är superviktig för någon annan?
Varför äger vi saker vi egentligen inte behöver?
Skulle du kunna sälja eller skänka bort något av det du inte behöver?
Hur skulle du må eller känna dig av att göra dig av med saker?
Reflektera:
Hur många minns hur de fått sina tröjor?
Har någon handlat second-hand någon gång?
Har någon ärvt sina kläder?
Har någon kanske deltagit i en klädbytarträff?
Eller köpt något på till exempel Tradera, ... eller Blocket?
Lånat på ett klädbibliotek?
Övning:
VEM HAR HÅLLIT I DIN TRÖJA?
Lägg en t-shirt på bordet.
Hur många människor har behövts innan den här t-shirten blev “din”?
Försök komma på vilka människor som den har passerat och påverkat. Om ni vill kan ni skriva ner alla personer på lappar och lägga dem på t-shirten, då blir det tydligt att det är många.
Här finns en lista på tänkbara människor att lyfta upp:
-
Bonden som brukar sin mark för att odla bomull.
-
Arbetaren som skördar bomull på fältet.
-
Arbetaren som omvandlar bomullen till tråd.
-
Arbetaren som väver tråden till bomullstyg.
-
Designern som ritar mönstret till t-shirten.
-
Sömmerskan/skräddaren som syr t-shirten.
-
Arbetaren som packar t-shirten.
-
Lastbilschauffören som kör t-shirten till båthamnen eller flygplatsen.
-
Arbetaren som packar båten eller flygplanet.
-
Arbetarna som fraktar båten eller flygplanet dit det ska. Kapten eller pilot ansvariga.
-
Arbetarna som tar emot och packar om t-shirtarna.
-
Chaufförerna som kör ut paketen med t-shirtar till sambandslager.
-
Arbetarna som sköter sambandscentralerna.
-
Chaufförerna som kör ut t-shirtarna till butiker eller paketutlämningsställen.
-
Personal som arbetar i butik eller paketutlämningsställen.
Reflektera:
Den här t-shirten kostade ca 100 kr.
Hos vem hamnar de pengarna?
Räcker de för att täcka de egentliga kostnaderna?
Löner?
För miljön?
Hur hållbara är transporterna som behövs för att vi ska kunna köpa våra kläder osv.
Hur många t-shirtar finns i din garderob?
I hela ditt hem?
I hela din by eller stad?
I Sverige?
I världen?
Vi svenskar handlar ca 15 kg kläder per år och slänger 8 kg.
Vi måste tänka om!
Och det finns en massa bra och roliga sätt att göra det på.
Hur vill ni göra?
3. UTMANING
När man ska ändra en vana och prova något nytt behöver man få testa. En utmaning till nästa tillfälle kan vara ett bra sätt. Utmaningens omfattning måste anpassas utifrån gruppen. Någon kanske redan har tänkt mycket kring konsumtion och är redo för en stor utmaning t ex att anordna en klädbytarkväll, för någon annan är det kanske ett stort steg att bara ta steget in på en second handbutik.
Kom ihåg:
Utmaningar får varken vara för lätta eller för svåra, om det är för lätta är det ju ingen utmaning och samtidigt får de inte vara för svåra - det blir helt enkelt roligare om man klarar sin utmaning, då vill man gärna utmana sig igen.
Ni får tillsammans välja om ni vill göra individuella utmaningar eller gemensamma.
Normer, alltså vad som är okej att göra, styrs i hög grad av vad de jag gillar eller ser upp till gör. Alltså spelar det roll om ni vågar ändra på något för det finns garanterat de som ser upp till just er. Det är inte sant “att det inte spelar någon roll vad lilla du gör”. Det du gör kan få andra att också våga och det känns också bra, när man gör något bra!
​
1. Dela utmaningen från förra tillfället. Hur gick det? Peppa varandra!
2. Tänk ut en grej som blir just er utmaning att prova före nästa träff.
Det är bara fantasin som sätter gränser.
Några exempel:
-
Ge bort en hemskänkt sak i present (alltså något som man har hemma som man tror att någon annan skulle bli glad för).
-
Köp en tröja från en second handbutik på nätet eller lokalt där du bor.
-
Låna ut något.
-
Laga något som gått sönder hemma.
-
Tips på smarta hemmahacks finns på Naturskyddsföreningens sida Fixa grejen. Kanske finns en bra utmaning där?
Såklart får du ta dig an en större utmaning om du vill. Inte köpa kläder på en månad? Inga nya friluftsprylar på ett år. Kom ihåg att en stor utmaning kan se väldigt olika ut!
Formulera utmaningen på valfritt sätt:
-
Skriv ner din personliga utmaning på en lapp och lägg i fickan. Berätta hur det gick vid nästa tillfälle.
-
Bestäm en gemensam utmaning och när den ska genomföras.
-
Om ni vill och har ett gemensamt instagramkonto, lägg upp er utmaning där. Det är spännande för andra att följa hur det går och kanske kan just er utmaning få någon annan att våga prova.
4. AVSLUTNING - CHECKA UT
Avsluta dagens omgång med en enkel utcheckning, syftet är att knyta ihop temat och kort fånga det mest centrala som deltagarna fått med sig av dagens omgång. Det blir en lekfull och på samma gång en tydlig avrundning. Cirkelledaren kan självklart formulera utcheckningen på valfritt sätt. Nedan följer ett enkelt förslag.
Plocka en grej från materiallådan som beskriver en ny tanke du har fått med dig kring temat idag. Lägg grejen bredvid din spelpjäs, dela laget runt.