INTRO
Tillfälle 1
För
FÖRENINGAR
Ca. 45-60 min.
TÄNK OM…
... vi kan bli mer hållbara tillsammans!
Vi kan ofta underlätta för varandra att göra rätt, därför är studiecirkelformen ett fantastiskt sätt att ta sig an förändringsarbete. Vi behöver idag ta steg för att ställa om till nya sätt att tänka och göra och det behöver ske på alla nivåer i samhället, från myndigheter och företag till civilsamhället. Det är allas uppdrag. Så ta er förening in i framtiden, inte baklänges, utan framlänges med öppna ögon!
Gå igenom introduktionen tillsammans, LÄS, SAMTALA och SE några korta filmer. Introduktionen är uppdelad i ett antal punkter med efterföljande reflektionsfrågor och konkreta ställningstaganden om hur ni vill organisera er studiecirkel.
1. VAD TJÄNAR EN FÖRENING PÅ ATT ARBETA AKTIVT MED HÅLLBARHET?
LÄS:
-
Att omsätta ord till handling är sällan en enkel sak, men det skapar mening för både styrelse och medlemmar att aktivt och tillsammans försöka. Det känns bra när man gör nåt bra!
-
Föreningen blir mer attraktiv för både befintliga och potentiella nya medlemmar. De föreningar som väljer att arbeta aktivt med hållbarhet kommer att ligga i framkant. Om hela samhället ska utvecklas i en hållbar riktning är det ju schysst att vara med långt fram!
-
Föreningen har en stor möjlighet till opinionsbildning, dvs ett förtydligat, konkret och omtalat hållbarhetsarbete i föreningen kommer att ge ringar på vattnet till medlemmarna och samhället. Förändring som behövs!
SAMTALA:
-
Håller ni med?
-
Ser ni fler fördelar?
2. MÅL MED CIRKELN
LÄS:
-
Att er förening minskar ert klimatavtryck!
-
Att ni som förening får en hållbarhetspolicy som är användarvänlig, det ska vara lätt att veta vad som gäller när det t ex ska införskaffas material, arrangeras ett event eller organiseras en resa.
-
Att ni genom att lägga till en ny paragraf, “Hållbarhet”, i styrelseprotokollen får ett väldigt konkret verktyg, en slags metod, för att hålla arbetet levande året runt och inte bara som ett parallellt dokument som ni tittar på en gång om året.
-
Att ni får en konkret åtgärdslista som är anpassad efter just er förenings verksamhet.
-
Att arbetet kan leda till ändringar i föreningens stadgar.
-
Att studiecirkeln kan sprida sig från styrelsens arbete till att hela föreningen inspireras att göra egna kamratcirklar på samma tema.
-
Att göra hållbarhetsarbetet lättsamt men systematiskt och gratis :)
SAMTALA:
-
Har ni egna mål utöver dessa?
-
Hur har ni delgett föreningens medlemmar att ni påbörjat detta arbete?
3. MATERIALETS UPPLÄGG
LÄS:
Studiecirkeln är upplagd på tre teman: resor, konsumtion och energianvändning. Varje tillfälle kräver ca 1,5 timme och läggs med fördel i anslutning till styrelsemöten. Efter de tre tema-tillfällena följer ett avslutande pass på 45 min som knyter ihop studiecirkeln.
Tillfällena följer samma upplägg. Utifrån temat kartlägger ni först nuläget i föreningen, därefter får ni ta del av fakta kring temat samt ta del av goda exempel. Utifrån det får ni göra era egna prioriteringar, formulera konkreta lösningar och åtgärder. Temat avslutas med att ni gör ett tillägg i ert styrelseprotokoll med era slutsatser. Cirkelmaterialet lotsar er tydligt genom de olika stegen.
I allt processarbete är det viktigt att skapa en gemensam förståelse och utgångspunkt för att kunna göra en bra och effektfull strategi framåt. Det finns idag en oändlig uppsjö av fakta från olika källor. I detta material har vi valt att endast länka fakta från organisationer med erkänt hög trovärdighet: UNDP (FN), Konsumentverket, Energimyndigheten, Världsnaturfonden (WWF), Naturskyddsföreningen och Fairtrade.
Beroende på hur mycket tid ni har att tillgå kan ni tillgodogöra er fakta tillsammans på olika sätt. Ni behöver bedöma själva hur mycket fakta just ni behöver. För några kan detta var helt nytt, för någon annan är det självklarheter. Förslag på upplägg:
-
En av er i gruppen förbereder vilken fakta hela gruppen ska ta del av när ni möts tillsammans.
-
Alla medlemmar får i uppdrag att läsa in sig på fakta via länkarna före er träff.
-
Eller en kombination av båda – kanske det allra bästa!
SAMTALA:
-
Bestäm hur just ni vill lägga upp er cirkel, en gång i månaden, vid varje styrelsemöte, eller en gång varannan månad.
-
Utse en ansvarig för varje tillfälle som förbereder materialet, ev. skickar länkar för faktainläsning, ser till att ni håller tiden och dokumenterar arbetet.
TIPS!
-
Berätta för era medlemmar att ni sysslar med detta just nu, kanske finns det någon väldigt kunnig i föreningen som ni kan ta hjälp av? Antingen under hela arbetets gång, eller inom ett specifikt område.
-
Passa på att gå ut med studiecirkelmaterialet för privatpersoner och uppmuntra medlemmarna att göra studiecirkeln parallellt med styrelsens arbete. Det kan ge extra skjuts åt arbetet!
4. KORTFATTAT OM HÅLLBARHET
Ni behöver som styrelse en gemensam utgångspunkt innan ni drar igång det konkreta arbetet kring hur ni ska förbättra just er förenings hållbarhetsarbete. Nedan följer tre korta filmer med tillhörande samtalsfrågor. Den första filmen berör den övergripande klimatutmaningen på planeten, den andra belyser de tre olika aspekterna av hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social), den tredje fokuserar på de Globala målen, dvs FN ländernas gemensamma avtal om att verka för en hållbar värld. De Globala målen, Agenda 2030, sammanfattar utmaningarna vi har och ger konkret riktning framåt. De är användbara ända ner på individnivå och därmed viktiga för en förening att ta avstamp ifrån.
TIPS:
Ni kan få svensk undertext i Youtube-klipp genom att ställa in undertexter och välja språk.
FILM 1. How to save our planet, WWF International. 8,27 min
På ett enkelt sätt förklarar Sir David Attenborough hur allvarligt läget är på planeten jorden och hur människan kan ta bättre grepp över framtiden och verka för ett hållbart liv.
SAMTALA:
Ta en kort runda utifrån frågan:
-
Vilka spontana känslor och tankar väcks när du ser filmen?
LÄS:
Frågor om klimat och hållbarhet är existentiella och kan väcka stark och befogad oro. Forskning* visar då att det är smart att tänka och göra tillsammans kring omställning och hållbarhet.
Enligt denna forskning har vi människor tre strategier för att stilla vår oro:
-
Vi sticker huvudet i sanden, tänker att det ändå inte kommer att drabba mig, kör på som vanligt och bokar en flygresa till.
-
Vi börjar agera på egen hand, tar på oss ansvaret individuellt, slutar helt att äta kött, tvärslutar att flyga, får ångest av blotta tanken på konsumtion.
-
Slutligen finns det även de som engagerar sig kollektivt. Precis som ni. De ser problemet, oroar sig fortfarande men har också en drivkraft att vilja vända på perspektivet: ”Vi kan lösa det tillsammans.” De har tilltro till det kollektiva.
Den sistnämnda strategin är den som forskningen är överens om fungerar bäst om man vill minska sin oro och börja åstadkomma verklig förändring. All typ av förändring underlättas för oss gruppvarelser om vi ser att de vi gillar och identifierar oss med också vågar göra på nya sätt.
*Maria Ojala, Professor i psykologi och socialt arbete vid Örebro Universitet
FILM 2. Om Hållbarhet - Framtidsland (3,22 min)
Det är bra att få en gemensam bild av vad begreppet hållbarhet egentligen betyder? Vi hör det så ofta att det lätt blir urvattnat. Den här filmen från utställningen Framtidsland* visar på ett enkelt sätt hur det hänger ihop:
*Arbetets museum i Norrköping, https://www.arbetetsmuseum.se/utstallning/framtidsland/
FILM 3. AGENDA 2030 - en gemensam plan för en hållbar värld
LÄS:
”Mänsklighetens och planetens framtid ligger i våra händer. Den ligger även i händerna på dagens yngre generation, som kommer att föra facklan vidare till kommande generationer. Vi har stakat ut vägen mot hållbar utveckling. Det är upp till oss alla att se till att resan blir framgångsrik.” (FN, Generalförsamlingen, A/RES/70/1 § 53)
I september 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan är en handlingsplan för hur världens alla länder ska arbeta för att skapa en fredlig, rättvis och jämlik värld inom planetens gränser fram till år 2030. I Agenda 2030 har världens alla länder och samhällets olika aktörer tillsammans enats om gemensamma mål och en tidtabell för att hantera de utmaningar som människorna och planeten står inför.
Vi lever i en global värld, helt beroende av varandra. Vi har hittat på institutioner som har som mål att verka för vårt gemensamma bästa. FN är ett av dem. Och Agenda 2030, de nya Globala målen för hållbar utveckling är faktiskt en stor sak att vara tacksam över just nu. En sak att vara stolt över. Det är 17 mål och 169 delmål som samtliga 193 medlemsstater skrivit under att vi ska nå. De löper över en tidsperiod på 15 år. Och de är verkligen bra utifrån att de tar sig an utmaningarna genom att se på världen som en helhet där både möjligheter och problem hänger samman.
För att enkelt förstå hur de Globala målen fungerar kan man ta hjälp av bilden av planeten som ett nyinköpt skruttigt gammalt hus som man älskar men som verkligen är i behov av en renovering.
Först behöver man göra en lista med kategorier över vad som behöver göras för att det ska bli beboeligt, t ex måste taket tätas, dörrarna lagas, fönstren bytas, golvet fixas... Det kan man jämföra med de 17 målen.
Därefter behöver man göra en “att göra lista” för vad man behöver ta tag i för att detta ska kunna ske: vad ska köpas in, vem gör vad, när ska det ske osv… Det är de 169 delmålen – de som gör att det blir action, här kan vi dela på ansvaret och veta att vi gör rätt saker.
Mål 13, Bekämpa klimatförändringarna, är särskilt viktig att prioritera. Det kan jämföras med taket, som man måste lägga extra krut på, om det läcker som ett såll blir allt annat liksom ogjort. Därför är klimatfrågan utlyft i ett särskilt avtal: Parisavtalet – som träder i kraft 2020. Med målet att hålla den globala uppvärmningen under två grader, men helst under 1,5 grader. Vill du veta mer, se länk nedan.
SE:
FN-förbundets film Glokala Sverige och de globala målen för hållbar utveckling, (2,56 min)
SAMTALA:
-
Har du hört talas om de Globala målen tidigare?
-
Vad tänker du om dem?
-
Kan ni på något vis se hur de Globala målen kan hänga ihop med ert lokala sammanhang?
Vi tror att många av frågeställningarna ni kommer att arbeta med under träffarna
kommer att diskuteras utifrån Corona-pandemins effekter. Krisen ger och kommer
att ge delvis nya erfarenheter att ta med i beräkningen när vi tillsammans söker håll-
bara framtidslösningar.
Corona-pandemin vintern och våren 2020 har nämligen satt vår livsstil i blixtbelysning. Begreppet ”hållbarhet” har fått en vidgad betydelse när sårbarheten i vårt
samhälle blottläggs. Även begreppet ”tillsammans” har fått en delvis ny och vidgad
betydelse.
Det finns inget facit att gå efter, men Hållbara Tillsammans ger en struktur för ett
konstruktivt och lösningsorienterat samtal i en osäker tid.
Vi tror att det är en styrka att fortsätta ha fokus på Agenda 2030, även under och
efter Corona-pandemin. De globala målen som de beskrivs i Agenda 2030 är giltiga
även i en kris och plötsliga omställningar. Kanske är de speciellt giltiga då!
Känn friheten att lyfta nya angelägna perspektiv och frågor med anledning av Corona-pandemin. De ryms i Hållbara Tillsammans!
Några frågor som ni kanske kommer att samtala om:
-
Vad innebär det för oss i Sverige att varannan tugga vi äter är importerad? Bör vi öka självförsörjningsgraden, som i dag är endast 50 procent? Hur kan vår förening bidra till att öka självförsörjningsgraden?
-
Vad betyder Corona-krisen för vår beredvillighet att ställa om för att uppnå klimatmålen? Har den ökat eller minskat
-
Kommer arbetslivets förutsättningar att förändras som en följd av Corona-pandemin? Hur påverkas vår förening av eventuella förändringar?
-
Hur kommer vi att konsumera i framtiden? Hur kommer vårt resande att se ut? Vad kan vår föreningen göra avseende att ställa om konsumtion och resande i en hållbar riktning?
Det finns många frågor, men få riktigt säkra svar i dessa tider.
Här kommer materialet Hållbara Tillsammans in. Den blir föreningens guide mot
hållbarhet i en osäker tid.
För er som vill veta mer:
UNDP Sveriges (FN:s utvecklingsprogram) egen hemsida för de Globala målen. Här finns filmer, länkar, trycksaker mm.
Svenska FN-förbundets enkla webbutbildning i de Globala målen och dess tillämpning:
https://fn.se/vi-gor/utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda-2030/glokala-sverige/
Globala målens internationella hemsida:
I Sverige är regeringen ytterst ansvarig för genomförandet av Agenda 2030. En delegation utsågs 2015 för att kartlägga behoven i Sverige och deras arbete och slutbetänkande, som nu ligger till grund för genomförandet, finns att läsa på:
https://agenda2030delegationen.se/
De lyfter tydligt civilsamhällets roll, där föreningslivet är centralt, för att vi ska kunna nå målen.
Naturvårdsverkets sida om Parisavtalet:
SAMTALA:
-
Kan du känna igen ovannämnda strategier när du tänker på din omgivning, på din förening?
-
Känner du igen dig själv?
5. HÅLLBARHET FÖR SVENSKA FÖRENINGAR
LÄS:
Det är nu det blir dags för er att kavla upp ärmarna och bidra med det ni kan utifrån er position.
Fokus för er under denna studiecirkel kommer framförallt att läggas på de faktorer som har med ert klimatavtryck att göra, dvs ekologisk hållbarhet. Men förhoppningsvis har ni nu fått en bredare förståelse för hur de olika hållbarhetsperspektiven hänger ihop, att ni genom att göra åtgärder inom t ex resor eller konsumtion också kommer att kunna göra positiv social påverkan. Och att spara resurser på olika vis, både när det kommer till energi och råvaror är ett sätt att vara ekonomisk. För utan ekologi, ingen ekonomi.
KONKRET EXEMPEL:
Genom att börja ägodela längdskidor i en skidklubb får alla, oavsett privatekonomi, tillgång till bra utrustning samtidigt som klimatavtrycket minskar då varje enskild individ minskar sin konsumtion. Då tar föreningen både socialt, ekonomiskt och ekologiskt ansvar. Man har även varit med och bidragit till måluppfyllelse för Agenda 2030:s:
Mål: 3 - Hälsa och välbefinnande
Mål 5 - Jämställdhet
Mål 10 - Minskad ojämlikhet
Mål 12- Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13- Bekämpa klimatförändringarna
SAMTALA:
-
Kan ni komma på fler konkreta exempel?
Och hinner ni inte just nu är det lugnt, det är just de konkreta förslagen ni ska ta fram i ert arbete i denna studiecirkel.
LÄS:
Anledningen till att vi har valt att fokusera på just resor, konsumtion och energianvändning i det här studiecirkelmaterialet är för att det är ytterst relevant i vårt svenska sammanhang, där vi har ett stort jobb att göra när det kommer till dessa områden för att ta vår del av ansvaret.
Det är lokalt det globala händer - därför blir ert lokala föreningssammanhang viktigt.
GÖR:
Sist men inte minst som er första konkreta handling lägger ni nu till en ny §Hållbarhetsparagraf i ert styrelseprotokoll. Under studiecirkelns gång kommer ni sedan successivt att bygga ut det innehåll som ska rymmas under den punkten på era styrelsemöten framöver.
LYCKA TILL OCH GRATTIS! NU ÄR NI IGÅNG!
