Med stöd från:

INTRO

Omgång 1

Ungdom

TILL DIG SOM CIRKELLEDARE

 

Helt suveränt att du nu har en grupp unga som vill tänka om hur ni kan bli mer hållbara tillsammans. Bara i det ligger stort hopp. Det är när människor väljer att ta några steg framåt tillsammans som de med små steg gör stor skillnad för en mer hållbar värld. Alltför ofta matas med vi med oro kring klimatförändringar och omöjliga hållbarhetsutmaningar, men alltför sällan utmanas vi med sätt att agera. Den här studiecirkeln vill framförallt väcka liv i hoppet, ingjuta mod, energi och nyfikenhet - det blir en ringar-på-vattnet grej när det sprids utanför studiecirkeln. Tillsammans kommer ni att  göra skillnad!

Det är några saker som kan vara bra att veta innan ni kör igång:

 

  • UPPLÄGGET och viktiga saker att tänka på för dig som cirkelledare

  • INNEHÅLL för varje tillfälle

 

UPPLÄGGET

Allt partier som är gulmarkerade är för dig som cirkelledare. Därefter följer instruktioner som du kan använda direkt till gruppen. Självklart är du fri att anpassa upplägget efter just din grupp, ålder, sammansättning och intresse. Det finns en ungefärlig tidsangivelse för varje moment, men det kan ju hända att något blir så intressant att det kräver längre tid, eller tvärtom. Det viktigaste är tid för goda samtal, övningarna är tänkta att sätta igång dem.

 

Varje upplägg följer en viss gång (förutom första tillfället, som är en introduktion). Fikat får ni lägga in där ni tycker att det passar, om ni vill ha fika vill säga. Om ni har tillgång till en projektorduk är det ett plus, då det är några filmer ni kommer att se gemensamt, men annars funkar såklart en vanlig datorskärm.

1. CHECKA IN* (ca 10 min)

 

2. VI TÄNKER TILLSAMMANS

  1. Fakta/introduktion till temat (ca 10 min)

  2. Enskilt och gemensamt tänkande och görande (ca 45 min)

 

3. UTMANING att ta med hem (ca 15 min)


4. CHECKA UT* (ca 10 min)

 

Totalt 90 minuter.

 

*Checka in:

Varje omgång inleds med en incheckning med syftet att komma igång och starta på ett lekfullt sätt, utan prestige, där alla är på samma nivå. Incheckningen sätter igång en tanke kring dagens tema. Det finns förslag på frågeställning inför varje tillfälle.

 

Exempel hämtat från tema resande:

“Plocka en grej från materiallådan* (se nedan) som får symbolisera hur du oftast förflyttar dig, när du ska till skolan, kompisar, jobbet, träning, osv. Lägg grejen bredvid din spelpjäs, dela laget runt.”

 

*Checka ut:

Varje omgång avslutas med en utcheckning med syftet att knyta ihop temat och kort fånga det mest centrala som deltagarna fått med sig av dagens omgång. Det blir en lekfull och tydlig avrundning. Cirkelledaren kan välja formulering, men det finns förslag till varje tillfälle.

 

*Materiallådan:

Materiallådan kan bestå av en pappkartong/plastlåda fylld med återvinning, pryttlar och smågrejor från ett hem:

  • mjölkförpackningar och toarullar

  • kapsyler och lock

  • plastburkar mm

  • leksaker

  • hårsnoddar

  • nyckelringar

  • osv

INNEHÅLL

 

Cirkeln fokuserar på fyra vardagliga områden som vi alla berörs av på olika vis: resor, konsumtion, mat och energianvändning. Områden där små förändringar kan göra stor skillnad.

  1. Första tillfället tar avstamp i Agenda 2030, de Globala mål som samtliga 193 FN- medlemsländer fattat gemensamma beslut om att genomföra. Ungdomarna får en inblick i hur det hänger ihop med just deras liv och de får tillfälle att dela sina egna tankar om hållbarhets- och klimatfrågor. Under tillfället byggs även den spelplan som ska användas under studiecirkeln.

  2. Resor

  3. Konsumtion

  4. Energianvändning

  5. Mat

  6. Det avslutande tillfället blir en ihopsamling av allt ni har lärt er med en tydlig återkoppling till Agenda 2030 och med övertygelsen om att ni blivit lite mer Hållbara Tillsammans.

Inför varje tillfälle finns sammanställd bakgrundsfakta för dig som cirkelledare

 

Du som cirkelledare behöver inte hålla koll på all fakta för att leda cirkeln, men det kan vara skönt att ha den i bakhuvudet när ungdomarnas samtal pågår och bra att veta var du kan söka vidare om det är något du eller ni vill veta mer om. Därför finns en sammanställning av fakta, en slags introduktion till varje tillfälle, som du läser igenom i samband med att du förbereder dig. All fakta utgår från etablerade källor som WWF (Världsnaturfonden), Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Konsumentverket, Sveriges konsumenter och www.globalamalen.se.

 

Vill du ha en enkel och bra sammanfattning att skicka med ungdomarna kan du hämta hem Sveriges konsumenters folder Vardagssmart, du finner den som nedladdningsbar pdf i länken:

http://www.sverigeskonsumenter.se/vad-vi-gor/latt-att-valja-ratt/med-ratt-att-handla/kognition-vad-ar-det/vardagssmart/

VardagsSmart_Sidobild.jpg

Du kan också ladda ner eller beställa (kostnadsfritt) boken Blir världen bättre? En bra bakgrund till den i grunden positiva utveckling som vi haft i världen, men den ger också en bra bild över våra största nutidsutmaningar.

Framsida-BVB-ny-2017.png

Lycka till och tänk vad spännande med allt nytt ni nu kommer att lära er av varandra!

Förbered inför första tillfället:

 

  • Ni behöver lite grejer för att bygga spelplan och spelpjäser: kartong, mjölkförpackningar, toarullar, äggkartong mm. Ni kan egentligen använda precis det ni vill. Ni behöver även saxar, lim, tejp, häftapparat, snören - saker att klippa och fästa med.

  • Färdigställ Materiallådan (för innehåll se ovan)

  • Post-it lappar, papper, pennor

  • Fika

Nuläget i världen - (ca 10 min)

 

Quiz

 

1. Nästan fyra av tio (38%) levde i extrem fattigdom 1990, hur stor andel är det idag?

  1. 10 procent

  2. 30 procent

  3. 50 procent

 

SVAR: Tio procent. Den extrema fattigdomen - idag mätt som under 1,9 dollar per dag - har minskat dramatiskt de senaste 25 åren.


 

2. Vad är medellivslängden i världen?

  1. 52 år

  2. 62 år

  3. 72 år

 

SVAR: Medellivslängden i världen är idag 72 år. En ökning med 20 år sedan 60-talet. Skillnaden i världen är dock stor. I de nordiska länderna lever man i över 80 år i genomsnitt, medan medellivslängden i Afrika söder om Sahara är 59 år.


 

3. Vilket land har lägst barnadödlighet?

  1. Vietnam eller Egypten

  2. Turkiet eller Malaysia

  3. Sverige eller Singapore

  4. Belarus (Vitryssland) eller USA

 

SVAR:

  1. Vietnam (2,2%) har lägre barnadödlighet än Egypten (2,4%) trots att Egypten är nästan dubbelt så rikt.

  2. Malaysia (0,8%) har lägre barnadödlighet än Turkiet (1,4%).

  3. Singapore (0,27%) har lägre barnadödlighet än Sverige (0,3%).

  4. Belarus/Vitryssland (0,4%)  har lägre barnadödlighet än USA (0,7%).


 

4. Befolkningen på jorden är ca 7,6 miljarder. Hur många beräknas vi vara år 2050?

  1. 8 miljarder

  2. 10 miljarder

  3. 12 miljarder

 

SVAR: År 2050 beräknas jordens befolkning vara omkring 10 miljarder, vilket är en ökning med 2,4 miljarder människor på 33 år.


 

5. Hur många människor beräknas finnas på jorden år 2100?

  1. 18 miljarder

  2. 11 miljarder

  3. 15 miljarder

 

SVAR: Mellan 2050 och 2100 beräknas dock takten avta och 2100 beräknas vi vara omkring 11 miljarder för att sedan inte växa mer.


 

6. Vilket land har störst andel kvinnor i parlamentet?

  1. Sverige

  2. Japan

  3. Rwanda

 

SVAR: Rwanda har flest kvinnor i parlamentet 64%. Sverige kommer på sjätte plats med 43,6 procent och Japan är på 164:e plats med ynka 9,3 procent.


 

7. Det globala biståndet uppgår till 143 miljarder dollar. Hur stora är världens militärutgifter?

  1. 70 miljarder

  2. 700 miljarder

  3. 1700 miljarder

 

SVAR: De globala militärutgifterna uppgår till nästan 1700 miljarder dollar - 12 gånger mer än vad som spenderas på bistånd.

 

 

8. Av alla barn som börjar i skolan, hur stor andel är flickor?

  1. 10 procent

  2. 25 procent

  3. 50 procent

 

SVAR: 50 procent. Idag är hälften av alla skolbarn flickor.

  • Hur tänkte ni?

  • Hur tänker ni om det?

 

Resonera tillsammans.

Introducera de Globala målen genom att tillsammans se Clara Henrys video Vi måste skärpa oss, en introduktion till Globala målen. (Clara Henry är förutom att vara en av Sveriges största youtubers, en av SIDAS Globala målen ambassadörer). Några kanske har stött på de Globala målen i skolan, eller på annat håll, medan andra förmodligen aldrig hört talas om dem.

1. VÄLKOMMEN TILL STUDIECIRKELN

Nu är ni på gång. Under första tillfället är det viktigt att peppa ungdomarna som sitter i rummet. Det här ska ni göra tillsammans, alla räknas just precis med de tankar, kunskap och känslor som man kommer dit med. Många unga idag kan känna stor oro inför framtiden, kanske även några av de som finns i just din grupp. Men bara genom att de valt att vara med i den här studiecirkeln kommer de att vara med och göra skillnad. Studiecirkeln kanske är början på något alldeles nytt som ni ännu inte vet något om.

 

Inledningsvis ska ni få göra ett nutidsquiz. Det är lätt att tro att ingenting blir bättre i världen, men det är inte sant. Mycket har blivit bättre och det är viktigt att ha med sig om man ska våga fortsätta tro på förändring. Alla deltagare behöver papper och penna. Du som ledare väljer hur många frågor som är lämpligt att ta.

2. BYGG ER UNIKA SPELPLAN (ca 30 min)

Dags att bygga spelplan, symboler för cirkelns olika teman och spelpjäser. Poängen med att göra något gemensamt praktiskt av något så simpelt som hushållsåtervinning är att det är kul, bra för hjärnan att göra något med händerna och smart att göra något praktiskt tillsammans. Och då är det viktigt att det inte behöver vara så noga eller snyggt, en smart anledning till att använda återvinningsmaterial. Det finns även en poäng med att få bygga sin egen spelpjäs, den kan förhoppningsvis bli en hjälp att ibland förflytta sig själv och sin åsikt ut i rummet. Ni kommer att fatta under cirkelns gång!

 

Gå gärna loss och pyssla vilt - det kan vara länge sedan ungdomarna pysslade senast och för en del kan det kännas obekvämt till en början, men peppa, sätt på skön musik och låt det ta tid. Ni kanske skapar gruppens egen spellista. Detta blir något gruppen “äger” gemensamt, både musik och spelplan.

  • Bygg en spelplan av en  vanlig kartong (t ex en pizzalåda eller liknande).

  • Bygg symboler för cirkelns olika temaområden: resande, konsumtion, mat och energianvänding. Bygg t ex en bil, en pryl, en mattallrik och ett hus.

Om du inte presenterat de olika områden ni ska jobba med och varför då, så passar det fint nu. Kanske även hur ofta ni ska ses och var.

  • Skapa era alter egon/spelpjäser av toarullar.

3. HÅLLBARA TILLSAMMANS - vad handlar det om? (ca 20 min)

Dags för en första övning kring spelplanen. Syftet är att utgå från det som ungdomarna redan gör som är hållbart. Att få syn på det man redan kan, ger en större benägenhet att göra lite till och att lära sig nytt. Har ni inte helt hunnit pyssla klart går det här att göra samtidigt.

ÖVNING:

  • Tänk ut ett tillfälle när du kände att du agerade hållbart. Skriv kort på en post-it lapp eller rita en symbol och placera på spelplanen tillsammans med din spelpjäs.

Låt ungdomarna dela det som de skrivit med varandra. Förmodligen kan ni konstatera att tillsammans gör ni redan en hel del.

 

Fundera tillsammans med ungdomarna 

  • Varför är det smart att tänka tillsammans kring omställning och hållbarhet? Vad tänker ni?

Se filmen “Jag är en siffra att räkna med”

Se Greta Thunberg speech to UN secretary general António Guterres

Enligt forskare har vi människor tre strategier för att stilla vår oro:

 

  1. Vi sticker huvudet i sanden, tänker att det ändå inte kommer att drabba mig, kör på som vanligt och bokar en flygresa till.

  2. Vi börjar agera på egen hand, tar på oss ansvaret individuellt, slutar helt att äta kött, tvärslutar att flyga, får ångest av blotta tanken på konsumtion.

  3. Slutligen finns det även de som engagerar sig kollektivt. Precis som ni. De ser problemet, oroar sig fortfarande men har också en drivkraft att vilja vända på perspektivet: ”Vi kan lösa det tillsammans.” De har tilltro till det kollektiva/det gemensamma.

 

Den sistnämnda strategin är den som forskarna är överens om fungerar bäst om man vill minska sin oro och börja åstadkomma förändring. All typ av förändring underlättas för oss gruppvarelser om vi ser att de vi gillar och identifierar oss med också vågar göra på nya sätt.

 

Så: utmana er själva och inte minst de vuxna ni har runt omkring er. Tillsammans går det lättare! Det är aldrig ni unga som bär ansvaret för klimatförändringar och andra ohållbarheter. Det är de vuxna! Men ni kan driva på.

Dela med varandra en runda.

Många unga känner oro över klimatet eller till och med klimatångest.

 

Dela följande med gruppen:

AVSLUTNING:

Bravo - nu är ni igång!

Se till att alla vet när och var ni ska ses nästa gång.