KONSUMTION

Tillfälle 3

- allt från gräsklippare, fotbollströjor till fika

LÄS:

En allt större del av människans klimatpåverkan kommer från vår konsumtion av prylar som kläder, skor, möbler och teknikprodukter. Vi måste minska våra ohållbara inköp och vår överkonsumtion. Även maten vi äter påverkar planeten på många sätt. Att äta är livsviktigt, lustfyllt och gott - men idag äter vi inte hållbart. 

 

Inom dessa områden finns mycket kul att göra som ger direkt klimatnytta: andrahandsmarknaden växer explosionsartat och nya mötesplatser och tjänster uppstår kring byten av prylar, kläder och till och med mat. Börjar man leta finns en uppsjö av lättillgängliga tips och inspiration.

 

En förenings inköp spelar roll och kan faktiskt bli något man kan skryta om. Föreningar köper in allt från träningskläder till konstnärsmaterial och fikabröd. Föreningar säljer också grejer för att få in pengar. Självklart kan man därmed göra skillnad för både människa och miljö genom att tänka igenom sina val av produkter. 

 

En förening har dessutom stort inflytande då den berör många människor och har därigenom möjlighet att påverka både attityder och beteenden. Om t ex några i föreningen börjar byta grejer med varandra istället för att köpa nytt, kan det sprida sig till andra och bli det nya rätta. 

1. KARTLÄGGNING

LÄS OCH SAMTALA:

Inledningsvis är det viktigt att kartlägga hur föreningens konsumtion ser ut idag. Både inom föreningens verksamhet och det medlemmarna är ålagda att införskaffa för att kunna delta. Förhoppningsvis kan ni nå gemensamma vinster genom att se över helheten. 

Gör så här:

 

1. Ta fram post-it lappar eller andra mindre lappar. Skriv gemensamt ner allt införskaffande av mat och material ni kan komma på, både inom föreningens verksamhet och det medlemmarna är ålagda att införskaffa för att kunna delta i föreningens verksamheter. En post-it lapp för varje kategori av mat eller material. Det är viktigt att all konsumtion eller införskaffade av mat eller prylar blir synliga. T.ex. fotbollskor till medlemmarna, ny gräsklippare till samfällighetsföreningen, fikaförsäljning på kultureventet, osv.

 

2. Placera alla lappar framför er på bordet så att ni alla kan se dem. 

 

3. Sortera först upp dem i två högar: Mat & dryck och Material. Sortera därefter lapparna i respektive hög utifrån följande tre kategorier: 

 

  • Hållbara

  • Tveksamma men ibland okej 

  • Ohållbara

Förmodligen kommer ni att behöva diskutera för att komma överens. Vissa inköp kan ju t ex kännas nödvändiga även om vi kan behöva erkänna att de är ohållbara ur ett klimatperspektiv. Och vi tycker olika. Det är därför ni gör detta tillsammans. Det viktigaste är inte att ni har de perfekta kategorierna utan att ha ni har fått igång samtalet och att ni har synliggjort föreningens befintliga konsumtion när ni går in i nästa steg. 

Den här träffen handlar om konsumtion. Att konsumera hör i dag till den västerländska livsstilen. Det sägs att konsumtionen håller den ekonomiska tillväxten uppe och att tillväxt behövs för att välfärden ska utvecklas positivt. Så går ofta resonemanget.

 

Corona-pandemin kullkastar detta, tillväxten sjunker och vi upplever en svår ekonomisk kris.

 

Samtidigt brukar det heta att ”nöden är uppfinningarnas moder”. Under Corona-pandemin har ansiktsmasker tillverkats av privatpersoner av sånt vi vanligtvis slänger. Ansiktsskydd har sytts av trosskydd. Sopsäckar har blivit skyddskläder. Listan kan göras lång.

 

Förr i tiden var det vanligare att kläder, möbler, mat och verktyg tillverkades i hemmen. Fordonen kunde ofta lagas av de som ägde dem, eller en tekniskt kunnig granne. Bytesekonomin var utbredd: Någon kunde slakta, någon bakade tunnbröd, någon var en fena på trädgårdsskötsel, en annan kunde svetsa. Och man bytte tjänster, hjälptes åt. Resurserna, tjänsterna, fanns nära och byttes mellan individerna.

 

Vårt samhälle ser inte ut så.

 

Några frågor att samtal runt:
 

  • Om vi tar på Corona-glasögonen, ser vi nya möjligheter eller behov för oss själva och föreningen?

  • Hur ser vi på att göra själv, lära nytt och producera eget?

Är det cirkulenter vi egentligen är? En cirkulent är en person som anser sig vara en användare i en pryls livscykel, inte ägare. Ser behov och funktion framför begär.

 

Läs mer på: https://www.forummiljosmart.se/nyheter/vem-ar-framtidens-konsument/

 

Titta även på den här filmen:

Ta sedan en runda i gruppen och försök beskriva vilken typ av konsument du är:
 

  • Giftfria och hälsomedvetna

  • Livsförenklarna

  • Trendiga kreatörer

  • Teknikoptimisterna

  • Medvetna familjen

  • Unga aktivisterna

  • Inget av dessa, jag är...

2. BAKGRUNDSFAKTA

LÄS:

Aktuella fakta är viktig att ta till sig tillsammans för att skapa en gemensam förståelse, så att ni därefter kan göra en bra och effektfull strategi framåt. All fakta i detta material är länkad från Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen och Konsumentverket och Fairtrade. På alla dessa sidor finns länkar vidare till ytterligare information. 

 

Beroende på hur mycket tid ni har att tillgå kan ni tillgodogöra er fakta tillsammans på olika sätt. Ni behöver bedöma själva hur mycket fakta just ni behöver. För några kan detta var helt nytt, för någon annan är det självklarheter. Förslag på upplägg: 

 

  • En av er i gruppen förbereder vilken fakta hela gruppen ska ta del av när ni möts tillsammans. 

 

  • Alla medlemmar får i uppdrag att läsa in sig på fakta via länkarna före er träff. 

 

  • Eller en kombination av båda – kanske det allra bästa!

1. Världsnaturfondens sida om BUTIKEN (deras symbol för alla våra inköp), om hållbar och ohållbar konsumtion

2. Konsumentverkets sida Hallå Konsument! - Alternativ till att köpa nytt

3. Sveriges konsumenter om miljövänlig mat

4. Naturskyddsföreningen om Konsumtionsbaserade utsläpp

5. Fairtrade - Hej då fattigdom! (en kortfilm om Fairtrade 4,16 min)

SAMTALA:

Efter er gemensamma faktainhämtning kan ni göra en kort reflektion utifrån frågor som: 

 

  • Fick du någon aha-upplevelse?

  • Var det något som kändes extra viktigt för dig och er? 

3. GODA EXEMPEL 

LÄS OCH SE:

Det är alltid smart att inspireras av hur andra har gjort. Här har vi samlat några “sätt att göra på”. Kanske passar någon just din förening, kanske inte alls, men låt er gärna inspireras av dessa exempel (om ni känner att ni har tid). Man vet aldrig var ifrån man får de med mest geniala idéerna. 

1. Vi kan låna, dela, byta och laga. Se fem korta klipp på Länge leve prylen! (0,34 min)

2. Alla får låna - allt är gratis! Frititdsbanken finns på många orter i Sverige och är ett kreativt exempel på hur utrustning kan komma fler till del. (2,48 min)

3: Var kommer föreningsfikat och all vår mat ifrån?

Corona-pandemin har satt fingret på att varannan tugga vi äter i Sverige är importerad. Självförsörjningsgraden i Sverige är i dag 50 procent. I Finland, som har liknande klimat, är den 80 procent. Om det av någon orsak skulle bli stopp i leveranserna, kanske av smittskyddsskäl eller genom att länder vill behålla sin mat själv, så får vi kanske i högre grad lita till den mat som produceras i Sverige.

 

Hur skulle den mattallriken se ut? Den här tabellen ger en fingervisning. En siffra över 100 anger att det finns stor möjlighet till export och en låg siffra att beroendet av import är stort för den varan för att det ska räcka till alla. Siffror i volym för några livsmedel:

Så en vanlig middag blir morotskaka, ett glas mjölk och kanske en griskotlett för att tillföra protein. Notera hur självförsörjningsgraden förändrats för de olika matslagen sedan 1988.

 

Lantbrukarnas riksförbund, LRF, vill öka självförsörjningsgraden. Läs mer på den här hemsidan:

https://www.lrf.se/politikochpaverkan/foretagarvillkor-och-konkurrenskraft/nationell-livsmedelsstrategi/sjalvforsorjning/

 

Några frågor ni kan besvara tillsammans:

  • Hur tänker vi kring maten och var den kommer ifrån?

  • Bör vi producera mer mat inom Sveriges gränser? Motivera?

  • Kan vi tänka oss att själv odla mer, eller skaffa höns eller andra djur?

  • Om vi vill odla mer, tänker vi odla på egen mark eller är du intresserad av tillsammansodling?

 

För att få mer information om tillsammansodling i just er kommun, googla tillsammansodling och kommunens namn. Många kommuner har mark till odlingslotter och tillsammansodling. Ni kan även kontakta er lokala avdelning inom Studieförbundet Vuxenskolan. Där finns verksamhetsutvecklare som kan hjälpa er att komma i gång med egen odling https://www.sv.se/avdelningar

4. Vad innebär ett hjältemedlemskap? (1,16 min) 

Ett inspirerande exempel på hur en ideell förening kan göra smarta avtal med lokala matbutiker och göra vanliga männniskor till vardagshjältar och på så vis göra stor skillnad.

Läs mer på Food2changes hemsida:

5. Dumpstring - ett vilt och kreativt sätt att ordna fikat! (3,11 min)

Jag är ett stycke. Klicka här när du vill lägga till din egen text och redigera mig. Det är lätt.

4. PRIORITERINGAR & KONKRETA ÅTGÄRDER

LÄS OCH SAMTALA:

Om inköpen i er förening ska bli mer hållbara, hur behöver ni då agera och prioritera? Titta på post-it lapparna ni skrev inledningsvis. Målet är att även de som ni benämnde som tveksamma och ohållbara ska bli hållbara i den utsträckning ni kan påverka det. Förmodligen kan ni påverka mer än ni tror.

 

1. Är det någon lapp som direkt behöver byta kategori efter att ni tagit till er ny fakta?

 

2. Därefter ska ni identifiera vilka lappar (inköp) som är viktigast att förändra först utifrån ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Lägg lapparna i “rätt” ordning. Resonera tillsammans, det är inte säkert att det alltid är solklart vad som är värst eller bäst.

 

3. Utifrån er sortering är det nu dax att komma på konkreta lösningar. Ta hjälp av mallen: 

(eller gör en egen). I den vänstra spalten för ni in alla era inköp där de med störst

miljöpåverkan hamnar överst. I mittenspalten skriver ni in era lösningar och i

högerspalten era åtgärder. 

 

Resonera och var kreativa. Det här är kul!

4. Nu har ni en hel lista, för någon förening kan den vara kort, för en annan kan den vara lång och det kan kännas lätt att drunkna om ni ska göra allt på en gång. Gå igenom listan och korrigera eventuellt när åtgärderna ska genomföras. Det är viktigt att listan känns rimlig och realistisk. Men kom också ihåg att det tar en stund att ändra en vana, tänk både kortsiktigt och långsiktigt och ta med medlemmarna i processen. Så mycket större ni kan fira när ni lyckats tillsammans! 

Några exempel på fler kreativa lösningar: 

 

  • Testa några “NYP-fria månader”! Prova en månad eller varför inte mer, utan NYP, dvs utan nyproducerade varor. Ni får alltså handla begagnat, men inget nytt. Som en köpfri månad light, men kanske roligare! Tips från Världsnaturfonden.

 

  • Glöm inte att kolla i förråden innan ni köper nytt! Kanske har ni grejer som ni kan skänka bort till medlemmar eller någon annan förening som i sin tur slipper köpa nytt. 

 

  • När ni behöver priser i lotteriet eller tävlingen eller presenter/julklappar till styrelsen, kom ihåg att tänka till om någon har något över därhemma som går att använda som ett hemskänkt bidrag

 

  • När ni ska laga mat till eventet - hör med era lokala mataffärer om de har råvaror de ej kan sälja, men som ni kan få. Sprid samarbetet!

 

  • Skaffa ett “Tage-skåp” till er förening där ni enkelt kan ta och ge grejer mellan varandra.

 

  • När ni ska köpa nytt, tänk i dessa steg: 

  1. Kan vi använda något av det vi redan har?

  2. Kan vi låna det vi behöver av någon? Låna mellan varandra?

  3. Kan vi byta bort något vi har för att få det vi behöver?

  4. Kan vi köpa second-hand?

  5. Kan vi göra det själv? Kanske är någon i föreningen duktig på att tillverka just det ni behöver?

  6. Och som sista alternativ kommer att ni köper nytt.

 

  • KOM IHÅG! När ni säljer produkter för att tjäna pengar till föreningen, tänk på att snabba pengar ofta kan vara dyrköpta ur hållbarhetssynpunkt. Välj företag och produkter som ni kan stå för.

5. POLICY

LÄS OCH SAMTALA:

Vilken policy vill ni ha kring mer hållbara konsumtion? Arbeta på samma vis som med resande, om det fungerade bra för er. 

Börja med att skriva en mening var. Låt det gå ganska fort och var så konkreta som möjligt. 

 

1. Börja med att skriva en mening var. Låt det gå ganska fort och var så konkreta som möjligt. 

 

Inled t ex såhär: 

Vår förening strävar efter att…

I vår förening uppmuntrar vi till att…

Vår förening arbetar aktivt med att…

Vårt mål är att...

 

2. Läs meningarna för varandra. 

 

3. Enas om en eller ett par meningar. 

Se detta som en start. Med enkla medel har ni nu formulerat en första policy som kan utvecklas allteftersom. 

 

4. Ett förslag är att ni nu lägger till även KONSUMTION som underrubrik i er Hållbarhetsparagraf i det löpande styrelseprotokollet. Skriv in er policy och vilken eller vilka era första konkreta åtgärder blir. Då har ni direkt möjlighet att följa upp det löpande. Lägg åtgärdslistan som en bilaga och fatta beslut om hur (och när) ni går vidare med övriga punkter. Viktigt är att dokumentet blir levande.

 

5. Tänk också på hur detta ska spridas till övriga medlemmar och glöm inte att fira era framgångar! 

     

Sådär ja. Nu är ni på gång att få till mer hållbar konsumtion i er förening. Bra gjort!

DET KÄNNS BRA NÄR MAN

GÖR NÅ´T BRA!