top of page

KONSUMTION

Omgång 3

VUXNA

En allt större del av människans klimatpåverkan kommer från vår konsumtion av prylar som kläder, skor, möbler och teknikprodukter. Vi måste minska våra ohållbara inköp och vår överkonsumtion. Även maten vi äter påverkar planeten på många sätt. Att äta är livsviktigt, lustfyllt och gott - men idag äter vi inte hållbart. 

 

Inom dessa områden finns mycket kul att göra som ger direkt klimatnytta: andrahandsmarknaden växer explosionsartat och nya mötesplatser och tjänster uppstår kring byten av prylar, kläder och till och med mat. Börjar man leta finns en uppsjö av lättillgängliga tips och inspiration.

bags-blue-bag-business-1038000.jpg

CHECKA IN (10 min)

En enkel uppvärmningsövning för att landa i rummet tillsammans:

 

1. Skriv en fråga som du är nyfiken att få reda på om dina vänner i cirkeln. Det kan vara om allt från fritidsintressen till favoritmöbel hemma. Övertänk inte utan låt det gå ganska fort.

 

2. Lägg lapparna upp och ner i en hög på bordet

En person drar en lapp från högen och svarar på frågan, sedan går turen vidare till nästa tills alla fått svara på en fråga.

1. BÖRJAN - HUR ÄR DET FÖR OSS? 25 min

VÄLKOMNA! 

​

Den här träffen handlar om konsumtion. Att konsumera hör idag till den västerländska livsstilen. Det sägs att konsumtionen håller den ekonomiska tillväxten uppe och att tillväxt behövs för att välfärden ska utvecklas positivt. Så går ofta resonemanget.

 

Corona-pandemin kullkastar detta, tillväxten sjunker och vi upplever en svår ekonomisk kris. 

Samtidigt brukar det heta att ”nöden är uppfinningarnas moder”. Under Corona-pandemin har ansiktsmasker tillverkats av privatpersoner av sånt vi vanligtvis slänger. Ansiktsskydd har sytts av trosskydd. Sopsäckar har blivit skyddskläder. Listan kan göras lång.

 

Förr i tiden var det vanligare att kläder, möbler, mat och verktyg tillverkades i hemmen. Fordonen kunde ofta lagas av de som ägde dem, eller en tekniskt kunnig granne. Bytesekonomin var utbredd: Någon kunde slakta, någon bakade tunnbröd, någon var en fena på trädgårdsskötsel, en annan kunde svetsa. Och man bytte tjänster, hjälptes åt. Resurserna, tjänsterna, fanns nära och byttes mellan individerna. 

Vårt samhälle ser inte ut så. 

 

Några frågor att samtal runt: 

 

  • Om vi tar på Corona-glasögonen, ser vi nya möjligheter eller behov ur detta perspektiv? 

  • Hur ser vi på att göra själv, lära nytt och producera eget. 

 

Är det cirkulenter vi egentligen är? En cirkulent är en person som anser sig vara en användare i en pryls livscykel, inte ägare. Ser behov och funktion framför begär. 

 

Läs mer på: www.forummiljosmart.se/nyheter/vem-ar-framtidens-konsument/ 

Titta även på den här filmen Borås Hållbar konsumtion, 4:31 min

Ta sedan en runda i gruppen och försök beskriva vilken typ av konsument du är:

​

  • Giftfria och hälsomedvetna

  • Livsförenklarna

  • Trendiga kreatörer

  • Teknikoptimisterna

  • Medvetna familjen

  • Unga aktivisterna

  • Inget av dessa, jag är...

2. HUR TÄNKER DE SOM HAR TÄNKT TILL? Man vill ju vara smart! (15 min)

a) Vidga era kunskapsbanker

Gå in och läs högt tillsammans på Naturskyddsföreningens sida. Klicka på bilderna.

thumb_klader.jpg

b) Få en ny tanke genom att kolla in hur en annan framtid skulle kunna se ut

Vi kan låna, dela, byta och laga…

Se fem korta klipp på Länge leve prylen!:

c) Inte så mycket att fundera på, gör´t bara!

Naturskyddsföreningen tipsar (läs högt tillsammans):

 

SNÅLA SOM EN SMÅLÄNNING

pengar.jpg

Låter det deppigt att snåla? Tvärtom, det är en lyckoinvestering. Forskning visar att människor som drar ned på överflödig konsumtion, efter att ha fått sina grundläggande behov tillfredsställda, känner sig lyckligare. Och just nu slösar den rika befolkningen så mycket med planetens resurser att vi riskerar klimatkaos.

Om nu myten om smålänningarna vore sann så är det dags att inspireras av deras sparsamhet. Så börja snåla. Med prylar. Med el. Med kläder du ändå blir less på nästa år. Med mat (vi svenskar slänger massor, istället för att äta upp den). Och bli lite lyckligare på köpet.

Hämtat från: www.naturskyddsforeningen.se/5-satt-att-klimatmaxa-dig-sjalv


 

SYFTE: Att se sig själv i relation till andra, till ett system, få gemensam input i samtalet, öka sin kunskap, för att kunna ta ställning till om jag vill välja annorlunda och för att nyansera bilden.

3. DET GODA (och svåra!?) SAMTALET och påtår såklart! (60 min)

Nu är det dags att tillsammans reflektera över er egen konsumtion igen och nu under temat kalas.

 

Vad förväntas hända när man fyller år? Hur skulle ni vilja att ett kalas såg ut?

 

Fyller år gör alla och kalas vill de allra flesta ha. Har man barn så har man antagligen ordnat barnkalas med allt vad det innebär någon gång. Kalas är något av en vattendelare, antingen älskar man det eller så älskar man det inte. Kalas omgärdas av en mängd åsikter och inte minst förväntningar. Nu är det dags att syna kalaset i sömmarna!

 

Dela upp er i två grupper, bra om det är 3-5 personer i varje grupp.

Er uppgift i gruppen är att tänka ut det roligaste och hållbaraste kalaset!

 

Gör en planering. Skriv eller rita en skiss.

 

Tänk hållbart om:

  • födelsedagsfiraren

  • gästerna

  • presenterna

  • maten

  • klädsel

  • plats

  • tid

  • vad andra förväntar sig

  • att kalasfixarna helst inte ska behöva lida av värsta prestationsångesten

 

Presentera kalasen för varandra.

 

Diskutera vilka som är de största svårigheterna/utmaningarna med att göra ett helt vanligt kalas lite mer hållbart. Cirkelledaren kastar in frågor som kan fördjupa samtalet:

  • Hur mycket spelar förväntan in?

  • Kan kalas vara en klassfråga?

  • Kan man skippa kalas?

  • Kan man skippa presenter/gåvor? Är det en skillnad på gåvor och presenter?

  • Kan man inte bara låta kalas “vara som de är”? 

  • Vilka ska man bjuda?

 

Vilka hållbarhetsdilemman finns? Tänk gärna i termerna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

 

Har ni tid över:

Låt samtalet övergå från kalas till konsumtion i allmänhet. Hur tänker ni då?

 

Konsumtionsområden och begrepp som cirkelledaren kan sticka in:

 

  • “döstädning”

  • kläder

  • prylar/inredning

  • fritidsprylar

  • intresseprylar

  • semester

  • aktiviteter

  • arbete

  • fritid

  • släkt och vänner

  • konsumtionsbaserade utsläpp


 

SYFTE:

Det är i samtalet vi kan få syn på oss själva och få mod att våga tänka nytt. Vi kan lära oss och inspireras av varandra. Ibland i det svåra samtalet bränner det till eftersom vi rör oss kring vårt privatliv och våra värderingar. Att bli berörd och engagerad är en väg till förändring.

4. AVSLUTNING - HUR TÄNKER DU NU? (15 min)

Avsluta omgången genom att summera enskilt och tillsammans.

 

Gå varvet runt och dela med tre ord vad ni tänker om det ni just har samtalat om?

- Vad är alternativet? Hur kan jag göra istället?

- Vad kan/vill jag förändra?

- Är ägodela en möjlighet?

 

Bra jobbat! Nu är det bara utmaningen kvar. Berätta först för varandra hur det gått med utmaningen från förra tillfället. Uppmuntra varandra!

UTMANING TILL NÄSTA GÅNG

Prova en ny grej till nästa gång. Hitta just din utmaning! Det kan t ex vara att ge bort en hemskänkt sak i present, bjuda in någon att bli delägare i din hundtrimmer, låna ut något eller laga något som gått sönder hemma.

 

Såklart får du ta dig an en större utmaning om du vill. Inte köpa kläder på en månad? Inga nya friluftsprylar på ett år. Kom ihåg att en stor utmaning kan se väldigt olika ut!

 

Formulera utmaningen på valfritt sätt:

  • Skriv ner din personliga utmaning på en lapp och lägg i fickan. Berätta hur det gick vid nästa tillfälle.

  • Gå hem och tänk ut en utmaning, utför den, berätta hur det gick vid nästa tillfälle.

bottom of page