MAT
Omgång 5
Ungdom
BAKGRUNDSFAKTA
- till dig som cirkelledare
Maten vi äter påverkar planeten på många sätt. Att äta är livsviktigt, lustfyllt och gott - men idag äter vi inte hållbart. Med en kost mer anpassad för vår planet skulle alla bli vinnare – naturen, djuren, andra människor och vi själva.
Naturskyddsföreningen tipsar till exempel att vi alla borde äta mer som tonåringar:
"Nästan var femte tonåring är vegetarian eller vegan. Nu tycker vi visserligen att betesdjur behövs eftersom de håller markerna öppna så att naturen kan krylla av viktiga växter, insekter och djur. Men idag äter gemene svensk så mycket kött att det hotar både klimatet och folkhälsan. Och djuren har det inte heller så kul när vi ska pressa priser och moffa i oss kött.
Så låt dig inspireras av en vegotonåring – frossa i godsaker från växtriket och trappa ned på kött och mejeriprodukter. Då har du dessutom råd att köpa riktigt fint ekologiskt kött eller svenskt naturbeteskött, när det väl blir dags för en bit."
Hämtat från: www.naturskyddsforeningen.se/5-satt-att-klimatmaxa-dig-sjalv
Kolla in dessa tre länkar för fakta kring hållbar matkonsumtion:
.jpg)
FÖRBERED INNAN
-
Fixa fikat! (Om ni ska ha fika).
-
Lägg ut spelplanen på bordet och placera Dagens symbol i mitten.
-
Ställ fram materiallådan.
-
Pennor och post-it/papperslappar tillgängliga.
DAGENS SPELOMGÅNG (foto spelplan med olika symboler)
-
Placera ut era spelpjäser på spelplanen
-
Skriv en lapp med dagens tema - MAT - och lägg ut på spelplanen.
1. CHECKA IN (10 min)
Syftet är att komma igång och starta på ett lekfullt sätt, utan prestige, där alla är på samma nivå. Incheckningen sätter igång en första tanke kring dagens tema.
Plocka en grej som får symbolisera din favoriträtt eller favoritråvara. Lägg bredvid din spelpjäs, dela laget runt.
2. VI TÄNKER TILLSAMMANS (ca 55 min)
Som igångsättare i temat MAT gör ni en liten startövning som visar på gruppens matvanor. Äter gör vi ju ofta, men vi har väldigt olika relation till mat. Utse en en JA- och en NEJ-sida i rummet, “VET EJ” i mitten. Du ställer snabba frågor (viktigt med tempo) till deltagarna som rör sig i rummet mellan de tre olika svarsstationerna:
-
Blir du glad när du tänker på mat?
-
Gillar du hamburgare?
-
Har du en mat-app?
-
Är du vegetarian?
-
Ser du mat som ett nödvändigt ont?
-
Är mat ett intresse?
-
Har du någon matallergi?
-
Kan du laga mat?
-
Tycker du att det är kul att laga mat?
-
Får du laga mat hemma?
-
Är det viktigt med kvalité?
-
Äter du KRAV-märkt?
-
Händer det att du äter på restaurang?
-
Har du någon koll på hur vad du äter hänger ihop med miljön?
-
Brukar du odla din egen mat?
För att föra in fakta, se filmen MATSVINN, 7 min, från UR´s serie Härifrån till hållbarheten.
​
​
​
​
​
​
​
​
​
​
​
​
​
​
Reflektera:
Köttproduktion har hög klimatpåverkan och vi svenskar har fördubblat vårt köttintag sedan 1980-talet. Vi behöver lära oss att utgå mer från vegetariska råvaror som är i säsong. Brukar ni äta vegetariskt?
Brukar ni äta upp allt på tallriken i skolan och hemma?
Om ni slänger mat, vad beror det på?
Hur mycket mat skulle ni säga att ni slänger på en vecka?
Gruppövning: (minst två, som mest fyra/grupp)
Utgå från en person en vanlig dag:
Vad äter hen från morgon till kväll?
Hur ser frukosten ut, lunchen osv?
Lägg ut saker på spelplanen som får representera de olika måltiderna. Sakerna kan ni hämta ur “skrot-lådan”, t. ex. kan ett mjölkpaket representera frukosten.
Fundera sedan tillsammans över de olika måltiderna:
Från hur många länder kommer er mat?
Gissa hur många människor som har varit involverade i framställningen av er mat?
Hur många resor har maten gjort innan den nådde er?
Ta hjälp av post-itlappar.
Poängen är inte att sätta några exakta siffror utan snarare få syn på att maten har ett stort värde. Att det kan förändra bilden av maten. Ungefär som exemplet med ärtan i filmen Matsvinn.
Var kommer maten ifrån?
Corona-pandemin har satt fingret på att varannan tugga vi äter i Sverige är importerad. Självförsörjningsgraden i Sverige är i dag 50 procent. I Finland, som har liknande klimat, är den 80 procent. Om det av någon orsak skulle bli stopp i leveranserna, kanske av smittskyddsskäl eller genom att länder vill behålla sin mat själv, så får vi kanske i högre grad lita till den mat som produceras i Sverige.
Hur skulle den mattallriken se ut? Den här tabellen ger en fingervisning. En siffra över 100 anger att det finns stor möjlighet till export och en låg siffra att beroendet av import är stort för den varan för att det ska räcka till alla. Siffror i volym för några livsmedel:
Så en vanlig middag blir morotskaka, ett glas mjölk och kanske en griskotlett för att tillföra protein.
Notera hur självförsörjningsgraden förändrats för de olika matslagen sedan 1988.
Diskutera följande frågor i gruppen:
-
Bör vi producera mera mat inom Sverige?
-
Kan du själv tänka dig att börja odla?
HEMUPPGIFT:
Nästa gång du är i mataffären, eller kikar in i kylskåpet, ta reda på varifrån din favoritmat kommer ifrån. Titta på varudeklarationen och ursprungsmärkningen. Gör det på låt säga 10 matvaror.
-
Vilka länder kommer varorna från?
-
Räkna ut hur stor andel som tillverkas i Sverige: Antal favoritvaror från Sverige delat med 10. Då får du fram ett procenttal.
Ta med resultatet till Finalträffen och redovisa tillsammans.
3. UTMANING (15 min)
När man ska ändra en vana och prova något nytt behöver man få testa. En utmaning till nästa tillfälle kan vara ett bra sätt. Utmaningens omfattning måste anpassas utifrån gruppen. Någon kanske redan har tänkt mycket kring mat är redo för en stor utmaning medan för någon annan är ett stort steg att testa äta något vegetariskt till middag.
Kom ihåg:
Utmaningar får varken vara för lätta eller för svåra, om det är för lätta är det ju ingen utmaning och samtidigt får de inte vara för svåra - det blir helt enkelt roligare om man klarar sin utmaning, då vill man gärna utmana sig igen.
Ni får tillsammans välja om ni vill göra individuella utmaningar eller gemensamma.
Normer, alltså vad som är okej att göra, styrs i hög grad av vad de jag gillar eller ser upp till gör. Alltså spelar det roll om ni vågar ändra på något för det finns garanterat de som ser upp till just er. Det är inte sant “att det inte spelar någon roll vad lilla du gör”. Det du gör kan få andra att också våga och det känns också bra, när man gör något bra!
​
1. Dela utmaningen från förra tillfället. Hur gick det? Peppa varandra!
2. Tänk ut en grej som blir just er utmaning att prova före nästa träff.
Det är bara fantasin som sätter gränser.
Några exempel:
-
Laga en vegetarisk måltid.
-
Laga en måltid på det som finns kvar i kylen.
-
Mat planeras ju ofta av föräldrar, påverka hemma genom att önska t ex en vegetarisk dag eller middag per vecka.
-
Laga en vegetarisk middag ihop i gruppen. Ni kanske vill planera något ni ska laga eller baka och äta under nästa tillfälle, som ju är det sista.
Formulera utmaningen på valfritt sätt:
-
Skriv ner din personliga utmaning på en lapp och lägg i fickan. Berätta hur det gick vid nästa tillfälle.
-
Bestäm en gemensam utmaning och när och hur den ska genomföras.
-
Om ni vill och har ett gemensamt instagramkonto, lägg upp er utmaning där. Det är spännande för andra att följa hur det går och kanske kan just er utmaning få någon annan att våga prova.
Avsluta dagens omgång med en enkel utcheckning, syftet är att knyta ihop temat och kort fånga det mest centrala som deltagarna fått med sig av dagens omgång. Det blir en lekfull och på samma gång en tydlig avrundning. Cirkelledaren kan självklart formulera utcheckningen på valfritt sätt. Nedan följer ett enkelt förslag.
Plocka en grej från materiallådan som beskriver en ny tanke du har fått med dig kring temat idag. Lägg grejen bredvid din spelpjäs, dela laget runt.