CHECKA IN! (10 min)
Dagens uppvärmningsövning för att landa i rummet tillsammans är att alla får dela det mest oväntade som hänt sedan sist ni sågs. Stort eller litet spelar ingen roll. Låt det hela gå med lite tempo, dvs. fastna inte om någon inte kommer på något och gör det inte så stort så att ni drabbas av prestationsångest. Det viktiga är att alla blir sedda och lyssnade på.
1. BÖRJAN - HUR ÄR DET FÖR OSS? 25 min
​
Nu ska ni få sträcka på benen lite, all rörelse räknas ;) samtidigt som ni tänker kring era matvanor.
Äter gör vi ju ofta. Utse en en JA- och en NEJ-sida i rummet, “VET EJ” i mitten.
Cirkelledaren ställer snabba frågor (viktigt med tempo) till deltagarna som rör sig i rummet mellan de tre olika svarsstationerna:
-Blir du glad när du tänker på mat?
-Har du en mat-mapp på pinterest?
-Har du en mat-app?
-Äter du KRAV-märkt?
-Ser du mat som ett nödvändigt ont?
-Är mat ett intresse?
-Har du någon matallergi?
-Äter du kött?
-Har du en sund relation till mat?
-Brukar du bjuda hem middagsgäster?
-Tycker du att det är tråkigt att laga mat?
-Är det viktigt med kvalité?
-Äter du enligt tallriksmodellen?
-Händer det att du äter på restaurang?
SYFTE: att alla ska få chansen att tänka till och komma till tals. Att skapa en bild av den egna mathållningen. Att lyfta och stärka det som redan är positivt och ta steg vidare utifrån det.
2. HUR TÄNKER DE SOM HAR TÄNKT TILL? Man vill ju vara smart! 15 min
a) Vidga era kunskapsbanker
Gå in och läs högt tillsammans på Naturskyddsföreningens sida Fyra tips på hur du kan äta mer klimatsmart
b) Corona-pandemin har satt fingret på att varannan tugga vi äter i Sverige är importerad. Själv-
försörjningsgraden i Sverige är i dag 50 procent. I Finland, som har liknande klimat, är den 80
procent. Om det av någon orsak skulle bli stopp i leveranserna, kanske av smittskyddsskäl eller
genom att länder vill behålla sin mat själv, så får vi kanske i högre grad lita till den mat som
produceras i Sverige.
Hur skulle den mattallriken se ut? Den här tabellen ger en fingervisning. En siffra över 100
anger att det finns stor möjlighet till export och en låg siffra att beroendet av import är stort för
den varan för att det ska räcka till alla. Siffror i volym för några livsmedel:
Så en vanlig middag blir morotskaka, ett glas mjölk och kanske en griskotlett för att tillföra pro-
tein. Notera hur själv självförsörjningsgraden förändrats för de olika matslagen sedan 1988.
Lantbrukarnas riksförbund, LRF, vill öka självförsörjningsgraden.
Några frågor ni kan besvara tillsammans:
-
Hur tänker vi kring maten och var den kommer ifrån?
-
Bör vi producera mer mat inom Sveriges gränser? Motivera?
-
Kan vi tänka oss att själv odla mer, eller skaffa höns eller andra djur?
-
Om vi vill odla mer, tänker vi odla på egen mark eller är du intresserad av tillsammansodling?
För att få mer information om tillsammansodling i just din kommun, googla tillsammansodling och kommunens namn. Många kommuner har mark till odlingslotter och tillsammansodling.
​
Ni kan även kontakta din lokala avdelning inom Studieförbundet Vuxenskolan. Där finns
verksamhetsutvecklare som kan hjälpa er att komma i gång med egen odling.
c) Inte så mycket att fundera på, gör´t bara!
Naturskyddsföreningen tipsar (läs högt tillsammans).
ÄT SOM EN TONÅRING
Nästan var femte tonåring är vegetarian eller vegan. Nu tycker vi visserligen att betesdjur behövs eftersom de håller markerna öppna så att naturen kan krylla av viktiga växter, insekter och djur. Men idag äter gemene svensk så mycket kött att det hotar både klimatet och folkhälsan. Och djuren har det inte heller så kul när vi ska pressa priser och moffa i oss kött.
Så låt dig inspireras av en vegotonåring – frossa i godsaker från växtriket och trappa ned på kött och mejeriprodukter. Då har du dessutom råd att köpa riktigt fint ekologiskt kött eller svenskt naturbeteskött, när det väl blir dags för en bit.
www.naturskyddsforeningen.se/5-satt-att-klimatmaxa-dig-sjalv
SYFTE: Att se sig själv i relation till andra och till ett system. Att få gemensam input i samtalet, nyansera bilden och öka sin kunskap, för att sedan eventuellt kunna ta ställning till om jag vill välja annorlunda.
3. DET GODA (och svåra!?) SAMTALET - påtår såklart! 60 min
Vi äter mat varje dag och vi har alla olika förhållande till mat.
Skriv nedanstående faktorer på ett papper och klipp ut varje ord. Lägg till fler faktorer om det behövs. Rangordna sedan faktorerna utifrån vilka som är viktigast när du planerar och lagar mat. Tänk mat i stort och var så realistisk som möjligt. Det intressanta är hur det verkligen ser ut, inte hur du vill att det ska vara. Lägg det som påverkar mest överst.
-
Hälsa - (hälsosam mat, nyttigt, “smalt”, kemikalier)
-
Njutning
-
Miljö - klimat
-
Ekonomi
-
Tid
-
Bukfylla
-
Gemenskap
Detta är en ganska snabb övning, känn lugnet, svaren är inte skrivna i sten.
Samtala! Varför tänker ni som ni gör?
Hur skulle du vilja att det vore? Rangordna på nytt!
Blir det annorlunda?
Varför då?
Vill du nå dit?
Hur skulle du kunna göra då?
Är det skillnad på fest och vardag?
SYFTE:
Det är i samtalet vi kan få syn på oss själva och få mod att våga tänka nytt. Vi kan lära oss och inspireras av varandra. Ibland i det svåra samtalet bränner det till eftersom vi rör oss kring vårt privatliv och våra värderingar. Att bli berörd och engagerad är en väg till förändring.
4. AVSLUTNING - HUR TÄNKER JAG NU? 15 min
Planera en gemensam måltid till sista tillfället (tillfälle 6). Ni väljer hur ni vill göra, laga mat tillsammans, ta ansvar för någon del var eller göra bara ett extra gott (och hållbart) fika.
​
Bra jobbat! Nu är det bara utmaningen kvar. Berätta först för varandra hur det gått med utmaningen från förra tillfället. Uppmuntra varandra!
UTMANING TILL NÄSTA GÅNG
Prova en ny grej till nästa gång. Hitta just din utmaning! Det kan t ex vara att prova ett nytt vegetariskt recept eller att starta en messenger-grupp där ni delar gröna recept.
Såklart får du ta dig an en större utmaning om du vill. Kör en vegetarisk vecka eller månad? Cykla, gå eller åk kommunalt till mataffären?
Formulera utmaningen på valfritt sätt:
-
Skriv ner din personliga utmaning på en lapp och lägg i fickan. Berätta hur det gick vid nästa tillfälle.
-
Gå hem och tänk ut en utmaning, utför den, berätta hur det gick vid nästa tillfälle.